whirlwinds

oj vad bra jag var på det här då!!!!!!!!!!!! wow. jättebra. fantastiskt. du är en grymt bra bloggare, vendela. LOL NOPE. till mitt försvar så har nog saker och ting varit lite för jobbiga och jag har mått lite för dåligt för att orka bry mig om en blogg. trots att den här bloggen nog är den plats på internet där jag har absolut minst följare känner jag mig ändå som obekvämast med att skriva ut en massa detaljer om saker här, kanske för att jag är så van vid att jag alltid kommer på fel personer med att läsa min blogg men kortfattat så går jag nog igenom den jobbigaste och värsta och svåraste perioden i mitt liv just nu. den är nog till och med jobbigare och värre och svårare än i somras, för nu går allt liksom åt motsatta hållet. jag har absolut noll självkontroll och att se min egen spegelbild och försöka vänja mig vid att den väger typ tio kilo mer nu är så FÖRBANNAT JÄVLA JOBBIGT. nästan outhärdligt jobbigt. jag tycker så illa om den här kroppen och min icke existerande självkontroll som bara fortsätter att göra allting ännu värre, får mig att tycka ännu mer illa om mig själv. för det är höst nu och när det är höst hamnar jag i min gamla vanliga ledsenperiod och när jag hamnar i en ledsenperiod så tröstäter jag ungefär tjugo timmar om dygnet. jag orkar liksom inte bry mig alls samtidigt som jag bryr mig så jävla mycket. häromdagen åkte jag hem tidigare från skolan för att jag blev för ledsen av att gå förbi den stora spegeln i korridoren, gå förbi en massa andra människor med mycket finare kroppar än jag och inse att jag inte kan göra någonting åt det där längre. men jag vill inte må dåligt eller hata eller svälta eller hetsa mig själv till att VARA SMAL eller GÅ NER I VIKT längre. jag vill inte "lära mig leva med" en normal, kurvigare, tjockare kropp. jag vill bara kunna se ut hur som helst och INTE BRY MIG men det verkar ju fan vara omöjligt. uh.

 

utöver det är väl saker ganska najs egentligen. eller kanske inte alls. allt är ganska tråkigt och meningslöst och jobbigt egentligen. är konstant trött och bitter och skulle jag få bestämma skulle jag nog krypa ner i sängen under täcket och ligga här tills i april, hösten är min favoritårstid EGENTLIGEN men jag blir ju bara så jävla cpledsen varenda höst och jag orkar verkligen verkligen verkligen inte. det är nästan en månad sedan jag senast 1. träffade mina vänner 2. var i stockholm och det gör mig jätteledsen. jag saknar dem SÅ MYCKET och jag mår alltid så bra när jag är där med dem och jag längtar till och med till nästa gång jag åker dit trots att jag egentligen aldrig mer vill visa mig bland människor pga min massiva kroppsångest. 

 

jaja tack och hej och godnatt, här är några instagrambilder för min kamera har legat död på en hylla hemma hos pappa i en vecka.